Direktlänk till inlägg 25 juli 2013

mogenhet för att fånga rätt budskap

Av ali hosseinzadeh - 25 juli 2013 20:00

I grunden handlar det om att snappa åt sig rätt budskap från texten. Det finns information som undgår en av olika anledningar. Läsaren missförstår författaren och kommer inte åt hans egentliga bevekelsegrunder. Många gånger tror man sig veta vad som är författarens agenda och dömer ut honom innan man har kommit åt hans egentliga budskap.


Många författare bakar medvetet olika budskap i sina texter och låter läsaren beroende på sin personlighet, mogenhetsgrad och åsikter ta till det budskap som är möjlig men ändock felaktig. Men andra ord måste man själv ha rätt avsikter och vara mogen för att komma åt det rätta budskapet.


Många författare låter på det sättet medvetet idioter att misstolka hans text. De är ändå inte värda att komma åt den rätta informationen, alternativt är inte mogen för det. Så länge de är idioter får de gärna misstolka honom helt enkelt. Men den person som verkligen vill veta och inte har några förutfattade meningar om författaren kommer åt rätt text.


Därför måste man enligt min egen erfarenhet, att alltid tro på författaren in i det längsta. Även om alla ens intuitioner säger att personen är cynisk och vill vilseleda en. Många författares texter är skrivna på det sättet men i grunden har de goda avsikter.


David Icke och David Duke båda två pratar en hel del smörja men någonting säger mig att de ändå har goda avsikter. David Icke framför allt koncentrerar en stor del av de idéer som han framför kring kategorier, alltså, raser, nationer, etniska och religiösa grupper och vill lyfta fram att de inte är någonting annat än illusion och hur illuminati utnyttjar dem för sitt eget intresse.


Eftersom han har en sådan betoning av ett så viktigt ämne så måste jag bortse från allt annat struntprat som han sprider runt om kring sig. David Duke befinner sig budskapsmässig på andra sidan av kontinuumet. Han tycker att just religon, nationalism, ras, etnicitet, stolthet och mycket annat som vi ser de facto lägger grunden för många av dagens krig och förödelser och som vi även vet är fenomen som på ett kalkylerat sätt har blivit konstruerade för att skapa just de sakerna, är någonting att slå vakt om. De här två författarna säger alltså helt olika saker kring ett viktigt ämne och jag personligen utifrån det som jag uppfattar vara kärnan i deras budskap tror på David Icke.


Men jag vill ändå inte döma ut David Duke helt och hållet. Möjligheten finns att jag inte lyckas fånga det som han egentligen vill få fram. Att han försöker nå sin goda sak med hjälp av en strategi som för utomstående framstår som ett cyniskt försök att uppnå ett resultat som inte har någonting med mänskliga intresset att göra.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av ali hosseinzadeh - 4 maj 2014 17:50

Jag vet inte om alla kan följa mina tankar. I slutändan handlar det om socialingenjörskonst. Att påverka människor i rätt riktning. Att skapa ny kultur.   Till exempel kan du sätta upp en genomtänkt staty i en rondell och se till att det påverkar...

Av ali hosseinzadeh - 19 april 2014 14:35

Egentligen är konflikt mellan etiska grupper inte mer komplicerad än konflikter mellan grannar och enskilda personer. Det kan vara fridfullt och det kan vara mindre fridfullt. Frågan som ställs då är om fridfullheten är resultatet av slumpen eller om...

Av ali hosseinzadeh - 12 april 2014 17:54

Att inte bara västvärlden utan världen överhuvudtaget kommit långt, inte bara i tekniskt avseende utan även inom andra vetenskap som kan bidra till de institutioner som har samhället och dess uppbyggande som huvudfråga kan vi utgå ifrån. Att en ledar...

Av ali hosseinzadeh - 10 april 2014 08:05

Den glödande tråden i den verklighet som vi lever i är att skapa en så smärtfri och naturlig sammansmältning mellan världens länder som möjligt. Det undanröjer helt enkelt illuminatis möjligheter att kunna agera genom osämja. Om den teorin som jag fr...

Av ali hosseinzadeh - 7 april 2014 13:46

Ibland tvivlar jag på mitt sätt att närma mig verkligheten. Varför gör i så fall inte "andra" författare det? Varför smyger de runt verkligheten som katten går runt het gröt. Är det bättre så? Ska inte verkligheten beskrivas rakt ut istället som mång...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se