Den glödande tråden i den verklighet som vi lever i är att skapa en så smärtfri och naturlig sammansmältning mellan världens länder som möjligt. Det undanröjer helt enkelt illuminatis möjligheter att kunna agera genom osämja. Om den teorin som jag framförde om andra världskriget stämmer ledde den till en deciminering av illuminatis inflytande, även om mycket pekar på att den fortfarande lever och är kraft att räkna med. En kraft som sprider ondska, allt från politikermord, regioner som sätts i brand till ekonomiskt brottslighet över huvudtaget.

Många av de böcker som jag läser för att kunna skaffa mig en tillfredställande bild av den verklighet vi lever i rör just de här aspekterna. Att det är illuminati som utför de här handlingarna framkommer inte. En sak framstår däremot glasklart. Det krävs research, det krävs nyfikenhet och ibland en gnutta mod för att ens kunna närma sig de här brottslingarna och deras aktiviteter. För att de finns men de syns inte för vår blotta öga. De blir synliga bara när någon närmar sig dem.

Liza Marklunds huvudperson Annika Bengtzon, och Åsa Larssons huvudperson Rebecka Martinsson har de egenskaper som krävs. De är nyfikna och duktiga på att samla information. Annika Bengtzon tar upp trådar som ingen annan lägger märke till och är av naturen modig, ibland för modig för sitt eget bästa kan vi tycka. Men hon gör nytta. Hon visar upp dessa brottlingar som agerar som skuggor, skor sig på andras lidande och allt som oftast kommer undan.