Alla inlägg under maj 2013

Av ali hosseinzadeh - 23 maj 2013 20:29

Han var blek, blond, spinkig och hade stora bruna ögon. Jag tyckte att han var allmänt jobbig. Jag vet inte var jag hade fått den känslan ifrån men det var en känsla som stärktes mer och mer för varje dag som jag gick till skolan. Jag tålde honom inte, ändå syntes han alltid i periferin av mitt synfält. Hur mycket jag än försökte undvika att märka honom så var han där. Satt på andra sidan av klassrummet, lutade sig alltid mot väggen och vidgade sin opropotionerligt stora ögon. Jag kände att jag skulle ge allt för att kunna ge honom ett kokt stryk.


En dag när mina känslor hade börjat nå bristningsgränsen så var han där. Han stod och rörde sig oroväckande i mittpartiet av klassrumet och gestikulerade mot killen som satt bakom mig. Så gick han fram till honom och stod där djupt inbegripen i ett samtal. Att ha någon som jag hade gjort allt för att slippa se så nära inpå mig kändes overkligt. Till sist reste jag mig för att trycka bort honom men han fastnade på nåt sätt och hans andra hand träffade mig i ansiktet som i en pendelreaktion. Jag tappade andan, ögonen tårades och jag fick sänka ner huvudet mot bänken en stund innan ögonen slutade svida och jag fick tillbaka fattningen. När jag reste upp huvudet hade ena ögat förvandlats till en boll. Utöver det upplevde jag av någon anledning en känsla av lugn. Det hat som jag hade känt mot honom var som bortblåst. Jag satt där fascinerad och kände en konstig känsla av frihet och lyssnade inte på honom när han sprang runt mig, bad om förlåtelse och frågade mig hur det hade gått.


Någon minut senare kom vår fröken och såg direkt blåtiran som jag hade runt ögonen och frågade hur det hade gått och jag pekade mot min tidigare hatobjekt och sa att han hade slagit till mig. När jag berättade det så skickades jag och han till rektorn. Väl framme där så frågade mig rektorn någonting som jag hade haft våta drömmar om och önskat mer än någonting annat. Hon sa att jag fick antingen slå tillbaka eller förlåta honom. Jag tittade för första gången honom rakt i ögonen, tog sats och höjde min arm för att klippa till honom men min arm ville inte. Jag höjde den igen och försökte få den att lyda mig men den hade förvandlats till gelé. Den ville inte. Till sist gav jag upp och sa till rektorn att jag förlåter honom och så gick vi under tystnad tillbaka till klassrummet.

ANNONS
Av ali hosseinzadeh - 21 maj 2013 20:25

På samma sätt som orden kan användas i syfte att manipulera idioter så kan det utnyttjas att komma åt tjuvar och brottslingar. Det är min åsikt. Därför är demokrati och yttrandefrihet till fördel för länder som Sverige som vill stå emot illuminati. Förutsättningen för det är naturligtvis att befolkningen tar sitt ansvar, tänker fritt och kritiskt och utnyttjar sin yttrandefrihet på ett bra sätt.


Vi ska inte gå på manipulationer mot samhällets intressen men se till att brottsligar och dess aktivitet kommer upp till dagen. Vi använder oss helt enkelt av yttrandefrihet och vår kritiska tänkande. Varje text vi kommer i kontakt med måste vi läsa kritiskt och varje händelse som händer i landet måste granskas med kritiska ögon. Brottslingar ska inte känna sig obehindrade att agera, inte bara i internationell perspektiv utan även inom Sveriges gränser. Vi måste göra klart för dessa brottsligar att vi ser dem. Man gör det man får göra och avstår från det som man inte får. Det säger sig själv. Dessa brottslingar eller typer som tror att de kan utnyttja illuminatis metoder eller funderar på att göra det måste fatta de inte får det. De måste se det, svart på vitt.


När jag säger det här så tänker jag på de ljusskygga karaktärer som figuerar i Åsa Larssons bok. Människor som dödar andra för sitt eget intresses skull, att slå ut sina motståndare och andra människor som de vill bli av med och använder illuminatis metoder som förebild. En förfinad och färdigutvecklad brottsligt beteende. Allt ser ut som ett olycka och så är allt glömt.


Därför måste frågor ställas och svar sökas. Kampen mot korruptionen och ekonomisk brottslighet måste fortsätta med hjälp av yttrandefrihet och demokrati. Jag hoppas att den här medvetenheten redan finns hos svenska politiker och rättskipare, och detta även på gräsrotsnivå för det behövs. Det behövs även hos oss vanliga medborgare.


Att även vi tar vårt ansvar och tittar kritiskt på saker och ting. Vi behöver fler Rebecka Martinsson och även personer som stödjer sådana kritiska och ansvarstagande tjänstemän som tar sitt ansvar och inte låter någonting passera. Det är i slutändan de som bär ansvaret i kampen mot korrupt tillvägangångssätt alá illuminati och att det inte sprider sig till alla hörn och kanter i samhället. Om allt granskas och kritiskt undersöks så flyr de som vill sköta sina verksamheter med brottsliga metoder tillbaka till de hål som de kommer ifrån. Det säger sig själv, där det saknas strålkastarljus frodas det korruption och brottslinghet. Det är oifrånkomligt.


Illuminati och de typer som väljer att använda sig av illuminatis tillvägagångssätt skyr demokrati och yttrandefrihet under ett ansvarstagande och kritiskt befolkning. En befolkning som är aktiv. Däremot om vi är passiva och inte tar vårt ansvar så fyller yttrandefriheten inte någon nytta. I värsta fall lyckas de här brottslingarna att utnyttja vår yttrandefrihet för att manipulera oss och ställa till ännu mer oreda.

ANNONS
Av ali hosseinzadeh - 20 maj 2013 19:58

Jag såg "den store Gatsby" med brodern till han som har lämnat oss. Filmen finner i alla fall sig gestaltning i en berättelse av en författaraspirant. Han har helt enkelt träffat en person som han tycker är värt att skriva om, "den store Gatsby". Det är generellt synd om den här mannen, han är född i en fattig familj och jobbat sig upp till den han är och så blir han kär i en tjej och gör allt i filmen för att nå henne någonting som han misslyckas med. Man blir illa berörd. Det är uppenbart vem "den stora Gatsby" är, nämligen Jakob Rotschild. Filmen är så pass välgjord att man ser likheterna, hur han går, hans små manéer, gester och många andra detaljer som ger en anledning att le i filmen förutom av avsmak.


I alla fall pratade jag mycket med brodern till en av mina barndomskompisar som har som sagt lämnat oss. Han är här i Stockholm för att träffa sin mamma som bor i Hanninge. Jag var där och när vi träffas så brukar det bli en hel del prat. Det är lite så, det är inte bara jag och hans stor brorsa som var nära vänner utan hans mamma är också nära vän med min mamma och så vidare. Det är enkelt att prata när vi träffas även om vi inte gör det så ofta. Det är skönt att få prata av sig eftersom mina genuina möten med andra människor är ganska sparsamt. De tillfällen som ges brukar jag prata ut. Jag pratade i alla fall på som en papegoja och berättade mycket om hur spelvärlden fungerar eftersom han är spelintresserad. Han ställde sina frågor och jag pratade på och det kändes att jag var så pass övertygande att han skulle ha svårt att missförstå mig. Jag satte i alla fall tre spel när jag var och träffade honom i lördags och så igår när vi tittade på ishockeymatcher, bland annat finalmatchen mellan Sverige och Schweiz. Jag förklarade hur jag tänkte kring de här matcherna och hur det fungerar i det verkliga livet utan att median behöver rapportera om det. "Har median sagt någonting om att amerikanerna själva har legat bakom 11 september? Nej det har de inte gjort, varför tror du då att de kommer att berätta om att de här matcherna är riggade?" säger jag och tror jag att han ska fatta.


Mina spel satt i alla fall och jag hade trott att jag hade varit så övertygande att han skulle rygga mina spel, men det gjorde han inte. Han pratade istället om statistik som om det jag hade berättat för honom innan inte existerade. Jag kliar mig i huvudet. Jag blir inte klok. Hur tydlig ska man behöva vara för att folk ändå inte ska fatta, eller glömma bort det i samma sekund som man har sagt det.


Man blir idiotförklarad istället. Man känner sig nästan som en trollkarl. Det känns att jag rabblar upp trollformer och inte konkret om hur någonting förhåller sig. För han blev förvånad när spelen satt, nästan lite chockad även om jag hade som sagt beskrivit i detalj hur jag hade tänkt. Sedan satt spelet som sagt precis som jag hade föreskrivit men trots det är människan oförmögen att suga åt sig informationen. Oförmögen att förstå.


Men det var ändå skönt att sitta och snacka, även om ens samtalspartner inte hänger med i exakt man säger. Han var i alla fall duktig på att ställa frågor och på så sätt rörde vi många ämnen som sitter där latent någonstans i virrvarren av mina hjärnceller och pyser. På så sätt luftar man tankarna och sätter ord på det. Det tycker jag är skönt att få ur sig saker och även om det är beklagansvärt att det inte går in någonstans hos ens samtalspartner. Bara det är intressant. Varför folk har så svårt att förstå och i det tillståndet dumförklarar de en istället.


I alla fall, förmodligen för att få ytterligare eld på sin brasa och kunna idiotförklara mig fullständigt så ställde han några andra frågor inom andra ämnen som till exempel vad som pågår i Syrien. Det har jag inte heller tänkt på så mycket. Det är också en tanke som ligger latent någonstans eller låg. Men när jag tänkte efter så tedde det sig uppenbart. USA vill helt enkelt starta ett krig mellan shia och sunni muslimer och i det fallet spelar syrien en viktig roll. Om Syrien faller i händerna på de typer som USA stödjer så är den målsättningen, ett krig mellan shia och sunnimuslimer inte långt borta. Hur enkelt just det här resonemanget nu än är, så är den tydligen ändå helt utom räckhåll, helt omöjligt att förstå och ta in för de flesta. Med andra ord inte bara hos min kära broder, en kille vars familj jag har delat en hel del med, allt från resan till Sverige, den långa väntan på Sveriges olika flyktingsförläggningar och därefter allt som har hänt och inte hänt.


En annan intressant fråga som vi diskuterade var Syrianer och Iranier. Han undrade varför Iranier var taxichafförer medan syrianer jobbade inom resturangbranschen. Den tanken låg också latent någonstans hos mig och jag var glad att även den granskades lite noggrannare. Jag försöker ibland ställa mig i andra folks kläder och försöka se hur de ser på saker och ting och jag har vid ett antal tillfällen, kanske undermedvetet satt mig i just syrianerns kläder. Kanske på grund att jag bor i Södertälje där det också bor en hel del syrianer. Det känns att de har en friare syn på saker och ting. De kan satsa mycket mer helhjärtat på det som de utför eftersom de inte har något land att återvända till. Det är så jag tänker. Och många gånger tänker de storslaget vilket inte heller är så konstigt med tanke på deras historia. Deras sätt att vara och deras goda framgång inom eget företagande är helt enkelt en kombination av frihet som följer faktumet att de inte har något land att återvända till och deras jämförelsevis magnifika historia. Däremot så iranier kanske inte ser på saker och ting på samma sätt. Man kanske har liknande historia som man kan luta sig tillbaka på, men däremot har de ett land som hämmar deras synfältet för att de ska kunna tänka fritt och stort. Öppnar till exempel en iranier resturang eller någon annan privatverksamhet som enligt min broder är oftast inom taxibranschen så är det för att tjäna pengar och inte för att det ska potentiellt kunna lägga fröet till en möjlig framtida imperium.

Av ali hosseinzadeh - 12 maj 2013 11:12

En liten film som jag skulle vilja se är "the story of Gats by". Tyvärr har jag inte någon att gå med på den så det har inte blivit av. Man kan i alla fall läsa mellan raderna hos en hel del i amerikanska filmer. Det finns en opposition i USA också och det finns regissörer som försöker opponera sig mot de verkliga makthavarna i landet. Många gånger får de betala med sina egna liv. Till exempel hittades "top gun" regissören Tony Scott död för inte länge sedan. Mystiska dödsfall som till synes ter sig naturliga, självmord, olycksfall, elakartade cancerfomer och liknande. Det är kort sagt de korruptas adelsmärke, att döda andra människor, sina opponenter och konkurrenter och komma undan. I större perspektiv handlar det om folkmord och omfattande massaker.


På tal om att läsa mellan raderna så har jag läst Åsa Larssons bokserie och det är tydligt att hon har en större ambition än att bara underhålla. Hennes bok "svartstig" liknar på det sättet amerikanska filmen "the olympus has fallen" där en utländsk makt i det fallet en grupp nordkoreaner attackerar vita huset och USA´s maktcentrum. I hennes bok ter det sig som en framkomligt väg någonting som kanske inte är fallet hos "the olympus has fallen". Jag har inte sett filmen men "den goda sidan" borde dra det längsta strået i det fallet vilket inte gäller hos Åsa Larssons och hennes bok. En scenariou där man attackerar kanske inte vita huset men byggnader där de här typerna håller sina möten är enligt henne en bra strategi. Drönarna kan spela en betydelsefull roll i det sammanhanget. Nu har Europa skaffat sig en hyfsad och respektingivande drönare Neuron. Det roliga var att dagen efter som den här drönaren offentliggjordes så arrangerades en demonstration i London mot just drönarna. Man förstår vad de här typerna som arrangerar sådana till synes moraliska aktioner är rädda för.


En annan bra bok som Åsa Larsson har skrivit och som lyfter fram den hemska verkligheten som pågår utanför vår egen synfält är "till dess din vrede upphör". Det visar hur de korrupta/illuminati inte tillåter konkurrens på lika villkor utan eliminerar de som de anser komma in i deras revir. De kan massakera en hel familj vilket kan läsas mellan raderna i hennes sista bok "till offer åt Molok".

Av ali hosseinzadeh - 3 maj 2013 12:53

Ingenting annat skapar förståeler bättre än liknelser, metaforer och analogier, ett område som många bra författare behärskar. För att komma på bra analogier måste vi vara uppmärksamma och kanske använda en måtta fantasi. Var man än är uppmärksam så hittar man paralleller som skapar förståelse för någonting som man inte förstår sig på eller får en att betrakta det från ett annat ljus. Som får en att lämna fördömande träsket och istället få insikt för vad det är det hela handlar om. Man ser det ovanifrån, man ser det objektivt utan att behöva ta ställning för vad som är rätt och fel.


Till exempel så skulle vi inte fördöma hajen som med olika metoder disorienterar en svärm av makriller, samlar de i klunga för att sedan kunna festa sig på dem. Ändå fördömer vi illuminati olika metoder att desorientera oss, leda oss i fel riktning för att sedan kunna slakta oss och vår ekonomi. De är ingenting annat än hajar som vilseleder en svärm av makriller.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se